Gymnasiet
Ma3b/Ma3c
Kapitel 2.2.3

Tangenter och derivata

På den här sidan

Bakgrund

En tangent är en rät linje som nuddar grafen i en punkt och har samma lutning som grafen just där. Derivatan i punkten är tangentens lutning. Därför kan du med derivatan bestämma tangentens ekvation, hitta punkter med vågrät tangent och uppskatta funktionsvärden nära punkten.

Teori

1. Derivatan är tangentens lutning

f′(a)=lim⁡h→0f(a+h)−f(a)hf'(a)=\lim_{h\to\nobreak 0}\dfrac{f(a+\nobreak h)-\nobreak f(a)}{h}

Talet f′(a)\displaystyle f'(a) är lutningen k\displaystyle k för tangenten i punkten (a; f(a))\displaystyle (a;\ f(a)).

2. Tangentens ekvation

Tangenten går genom (a; f(a))\displaystyle (a;\ f(a)) och har lutningen f′(a)\displaystyle f'(a). Enpunktsformeln ger

y−f(a)=f′(a)(x−a)y-\nobreak f(a)=f'(a)(x-\nobreak a)

Du kan också sätta in punkten i y=kx+m\displaystyle y=kx+m och lösa ut m\displaystyle m. Båda sätten ger samma linje.

  1. Beräkna f(a)\displaystyle f(a), punktens y-koordinat.
  2. Derivera och beräkna k=f′(a)\displaystyle k=f'(a).
  3. Sätt in i formeln och förenkla till formen y=kx+m\displaystyle y=kx+m.

3. Vågräta tangenter

En vågrät tangent har lutningen 0. Lös därför f′(x)=0\displaystyle f'(x)=0. I sådana punkter kan grafen ha en maximipunkt, minimipunkt eller terrasspunkt.

4. Normalen

Normalen är linjen som är vinkelrät mot tangenten i samma punkt. För vinkelräta linjer gäller k1⋅k2=−1\displaystyle k_1\cdot k_2=-1, så normalen har lutningen −1f′(a)\displaystyle -\dfrac{1}{f'(a)} när f′(a)≠0\displaystyle f'(a)\neq0.

5. Andraderivatan

Andraderivatan f′′(x)\displaystyle f''(x) visar hur tangentens lutning ändras. Om f′′(x)>0\displaystyle f''(x)>0 ligger tangenten under grafen nära punkten, och om f′′(x)<0\displaystyle f''(x)<0 ligger den över.

Exempel och tillämpningar

Exempel 1: Tangentens ekvation

Uppgift: Bestäm ekvationen för tangenten till f(x)=x2−3x+2\displaystyle f(x)=x^2-3x+2 i punkten där x=3\displaystyle x=3.

Exempel 2: Normalen

Uppgift: Bestäm ekvationen för normalen till samma kurva, f(x)=x2−3x+2\displaystyle f(x)=x^2-3x+2, i punkten (3; 2)\displaystyle (3;\ 2).

Exempel 3: Vågräta tangenter

Uppgift: Bestäm de punkter på kurvan y=x3−3x\displaystyle y=x^3-3x där tangenten är vågrät, och ange tangenternas ekvationer.

Exempel 4: Tangent till en hyperbel

Uppgift: Bestäm tangenten till f(x)=4x\displaystyle f(x)=\dfrac{4}{x} i punkten där x=2\displaystyle x=2.

Exempel 5: Andraderivatan

Uppgift: Bestäm f′(x)\displaystyle f'(x) och f′′(x)\displaystyle f''(x) för f(x)=x4−3x3+2x\displaystyle f(x)=x^4-3x^3+2x. Hur böjer grafen i x=1\displaystyle x=1?

Fördjupning (Ma4)

Med produkt-, kvot- och kedjeregeln kan du bestämma tangenter även till funktioner som x2sin⁡x\displaystyle x^2\sin x, x2+1x−2\displaystyle \dfrac{x^2+1}{x-2} och sin⁡(x2)\displaystyle \sin(x^2). Metoden för tangentens ekvation är densamma.

Interaktiva funktioner

Tangent i valfri punkt

Funktionen är f(x)=x3−2x+1\displaystyle f(x)=x^3-2x+1 med f′(x)=3x2−2\displaystyle f'(x)=3x^2-2.

Tangeringspunktens x-värde: a=1\displaystyle a=1

f(1)=0,f′(1)=1f(1)=\nobreak 0,\quad\allowbreak f'(1)=\nobreak 1y=x−1y=\nobreak x-\nobreak 1

Jämför kurva och tangent i: x=1,5\displaystyle x=1{,}5

I x=1,5\displaystyle x=1{,}5 skiljer sig kurvan och tangenten med 0,875\displaystyle 0{,}875. Nära tangeringspunkten är skillnaden liten.

Grafen och tangenten
Lodrät axel: y
−3−2−10123−6−5−4−3−2−1012345678

Vågrät axel: x

Varje ruta motsvarar 1 på den vågräta axeln. På den lodräta axeln motsvarar en ruta 1.

  • Heldragen: f(x)=x3−2x+1\displaystyle f(x)=x^3-2x+1
  • Streckad: Tangenten

Markerade punkter (ungefär):

  • Tangeringspunkt: (1; 0)
  • Jämförelsepunkt: (1,5; 1,375)

Första- och andraderivatan

Funktionen är f(x)=x4−3x3+2x\displaystyle f(x)=x^4-3x^3+2x.

Punkt: x=1\displaystyle x=1

f′(1)=−3,f′′(1)=−6f'(1)=\nobreak -\nobreak 3,\quad\allowbreak f''(1)=\nobreak -\nobreak 6

Andraderivatan är negativ: grafen böjer nedåt och tangenten ligger över grafen.

Grafen och tangenten i punkten
Lodrät axel: y
−10123−8−7−6−5−4−3−2−10123456

Vågrät axel: x

Varje ruta motsvarar 1 på den vågräta axeln. På den lodräta axeln motsvarar en ruta 1.

  • Heldragen: f(x)=x4−3x3+2x\displaystyle f(x)=x^4-3x^3+2x
  • Streckad: Tangenten

Markerade punkter (ungefär):

  • Tangeringspunkt: (1; 0)

Vanliga misstag

  • Att sätta in a\displaystyle a i f′(x)\displaystyle f'(x) men glömma att beräkna f(a)\displaystyle f(a) för punktens y-koordinat.
  • Att använda derivatans uttryck f′(x)\displaystyle f'(x) som lutning i stället för talet f′(a)\displaystyle f'(a).
  • Teckenfel när parentesen i y−f(a)=f′(a)(x−a)\displaystyle y-f(a)=f'(a)(x-a) multipliceras ut.
  • Att ge normalen lutningen −f′(a)\displaystyle -f'(a) i stället för −1f′(a)\displaystyle -\frac{1}{f'(a)}.

Vanliga frågor

Tips för att bemästra derivata och tangenter

Viktigt att tänka på

  • Skriv upp punkten (a; f(a))\displaystyle (a;\ f(a)) och lutningen f′(a)\displaystyle f'(a) innan du ställer upp ekvationen.
  • Kontrollera svaret genom att sätta in punkten i tangentens ekvation.
  • Skissa grafen och tangenten. Lutningen ska stämma med bilden.
  • Använd andraderivatan för att se hur grafen böjer.

Testa dig själv1/3

Vilken ekvation har tangenten till y=x2\displaystyle y=x^2 i punkten (2; 4)\displaystyle (2;\ 4)?

Testa att du förstått

Träna uppgifter i derivata för Matematik 3. Du får facit och förklaring direkt.

Träna på det här

Aktivera JavaScript för att använda formulär och interaktiva verktyg. Sidans innehåll och länkar kan läsas utan JavaScript.