Gymnasiet
Ma3b/Ma3c
3.1.4

Andraderivatan: Vad säger den om funktionens graf?

Förstaderivatan beskriver lutning. Andraderivatan beskriver hur lutningen förändras, och därmed grafens krökning, extrempunkter och inflexionspunkter.

På den här sidan

Bakgrund

Andraderivatan är derivatan av derivatan. Den visar hur lutningen förändras, och därmed hur grafen böjer. Med den kan du snabbt avgöra om en stationär punkt är ett maximum eller ett minimum, och hitta var grafen byter böjningsriktning.

Teori

1. Definition

Andraderivatan får man genom att derivera förstaderivatan en gång till:

f′′(x)=D(f′(x))f''(x)=D\big(f'(x)\big)

Till exempel ger f(x)=x3\displaystyle f(x)=x^3 först f′(x)=3x2\displaystyle f'(x)=3x^2 och sedan f′′(x)=6x\displaystyle f''(x)=6x.

2. Böjning

  • f′′(x)>0\displaystyle f''(x)>0: lutningen ökar och grafen böjer uppåt, som en skål. Grafen kallas då konvex.
  • f′′(x)<0\displaystyle f''(x)<0: lutningen minskar och grafen böjer nedåt, som ett tak. Grafen kallas då konkav.

3. Andraderivatatestet

  • f′(a)=0\displaystyle f'(a)=0 och f′′(a)>0\displaystyle f''(a)>0: lokal minimipunkt.
  • f′(a)=0\displaystyle f'(a)=0 och f′′(a)<0\displaystyle f''(a)<0: lokal maximipunkt.
  • f′(a)=0\displaystyle f'(a)=0 och f′′(a)=0\displaystyle f''(a)=0: testet ger inget svar. Gör en teckentabell för f′\displaystyle f'.

4. Inflexionspunkter

En inflexionspunkt är en punkt där grafen byter böjningsriktning. Där är f′′(x)=0\displaystyle f''(x)=0, och andraderivatan byter tecken. Kontrollera alltid teckenbytet: f(x)=x4\displaystyle f(x)=x^4 har f′′(0)=0\displaystyle f''(0)=0 men ingen inflexionspunkt.

5. Samband mellan tecknen

FunktionenFörstaderivatanAndraderivatanTolkning
växerf′>0\displaystyle f'>0f′′>0\displaystyle f''>0växer allt snabbare
växerf′>0\displaystyle f'>0f′′<0\displaystyle f''<0växer allt långsammare
avtarf′<0\displaystyle f'<0f′′>0\displaystyle f''>0avtar allt långsammare
avtarf′<0\displaystyle f'<0f′′<0\displaystyle f''<0avtar allt snabbare

6. Tre grafer i samma bild

För f(x)=x3−3x\displaystyle f(x)=x^3-3x visas funktionen (heldragen), förstaderivatan f′(x)=3x2−3\displaystyle f'(x)=3x^2-3 (streckad) och andraderivatan f′′(x)=6x\displaystyle f''(x)=6x (prickad). Där andraderivatan skär x-axeln har funktionen sin inflexionspunkt och förstaderivatan sitt minsta värde.

Funktionen och dess två första derivator
Lodrät axel: y
−2−1012−6−5−4−3−2−1012345678

Vågrät axel: x

Varje ruta motsvarar 1 på den vågräta axeln. På den lodräta axeln motsvarar en ruta 1.

  • Heldragen: f(x)=x3−3x\displaystyle f(x)=x^3-3x
  • Streckad: f′(x)=3x2−3\displaystyle f'(x)=3x^2-3
  • Prickad: f′′(x)=6x\displaystyle f''(x)=6x

Markerade punkter (ungefär):

  • Inflexionspunkt för f: (0; 0)
  • Minsta värde för f': (0; −3)

Exempel och tillämpningar

Exempel 1: Klassificera med andraderivatan

Uppgift: Bestäm och klassificera de stationära punkterna till f(x)=x3−3x2−9x+5\displaystyle f(x)=x^3-3x^2-9x+5. Bestäm också inflexionspunkten.

Exempel 2: Vinst som ökar allt långsammare

Uppgift: Vinsten är P(x)=−0,1x2+20x−100\displaystyle P(x)=-0{,}1x^2+20x-100 kronor när x\displaystyle x enheter säljs. Bestäm P′(x)\displaystyle P'(x) och P′′(x)\displaystyle P''(x) och tolka dem.

Exempel 3: Läge, hastighet och acceleration

Uppgift: Ett föremåls läge är s(t)=t3−6t2+9t\displaystyle s(t)=t^3-6t^2+9t meter efter t\displaystyle t sekunder. När vänder föremålet, och när rör det sig snabbast bakåt?

Fördjupning (Ma4): sinusfunktionen

Uppgift: Undersök f(x)=sin⁡x\displaystyle f(x)=\sin x på intervallet 0≤x≤2π\displaystyle 0\le x\le2\pi, där vinkeln mäts i radianer.

Exempel och tillämpningar (fortsättning)

Exempel 4: Extrempunkt trots att andraderivatan är 0

Uppgift: Undersök den stationära punkten till f(x)=x4\displaystyle f(x)=x^4.

Interaktiva funktioner

Böjning och extrempunkter

Funktionen är f(x)=x3−3x2−9x+5\displaystyle f(x)=x^3-3x^2-9x+5.

Punkt: x=0\displaystyle x=0

f′(0)=−9,f′′(0)=−6f'(0)=\nobreak -\nobreak 9,\quad\allowbreak f''(0)=\nobreak -\nobreak 6

Andraderivatan är negativ: grafen böjer nedåt här.

Grafen och tangenten
Lodrät axel: y
−3−2−1012345−20−10010

Vågrät axel: x

Varje ruta motsvarar 1 på den vågräta axeln. På den lodräta axeln motsvarar en ruta 10.

  • Heldragen: f(x)=x3−3x2−9x+5\displaystyle f(x)=x^3-3x^2-9x+5
  • Streckad: Tangenten

Markerade punkter (ungefär):

  • Vald punkt: (0; 5)

Rörelse fram och tillbaka

Läget är s(t)=t3−6t2+9t\displaystyle s(t)=t^3-6t^2+9t meter.

Tid: t=2 s\displaystyle t=2\ \text{s}

s(2)=2 ms(2)=\nobreak 2\ \text{m}v(2)=−3 m/s,a(2)=0 m/s2v(2)=\nobreak -\nobreak 3\ \text{m/s},\quad\allowbreak a(2)=\nobreak 0\ \text{m/s}^2

Hastigheten är negativ: föremålet rör sig bakåt. Accelerationen är 0.

Läget som funktion av tiden
Lodrät axel: s (m)
01234−1012345

Vågrät axel: t (s)

Varje ruta motsvarar 1 på den vågräta axeln. På den lodräta axeln motsvarar en ruta 1.

  • Heldragen: s(t)=t3−6t2+9t\displaystyle s(t)=t^3-6t^2+9t

Markerade punkter (ungefär):

  • Vald tid: (2; 2)

Vanliga misstag

  • Att blanda ihop förstaderivatan och andraderivatan när punkter klassificeras.
  • Att tro att f′′(x)=0\displaystyle f''(x)=0 alltid ger en inflexionspunkt.
  • Att glömma kontrollera att andraderivatan byter tecken.
  • Att blanda ihop vilket tecken som ger maximum: negativ andraderivata ger maximum.

Vanliga frågor

Tips för grafritning och analys

Stegvis metod

  1. Hitta stationära punkter med f′(x)=0\displaystyle f'(x)=0 och klassificera dem med f′′\displaystyle f''.
  2. Hitta möjliga inflexionspunkter med f′′(x)=0\displaystyle f''(x)=0 och kontrollera teckenbytet.
  3. Beräkna koordinaterna för alla viktiga punkter.
  4. Skissa grafen med rätt böjning mellan punkterna.

Testa dig själv1/3

Bestäm f′′(x)\displaystyle f''(x) om f(x)=2x3−5x2+x\displaystyle f(x)=2x^3-5x^2+x.

Fördjupning för högre betyg

Approximation med andragradspolynom

Nära en punkt a\displaystyle a kan en funktion approximeras med ett andragradspolynom. Andraderivatan bestämmer hur mycket det böjer:

f(x)≈f(a)+f′(a)(x−a)+f′′(a)2(x−a)2f(x)\approx f(a)+f'(a)(x-a)+\dfrac{f''(a)}{2}(x-a)^2

Differentialekvationer (Ma5)

I fysik är accelerationen andraderivatan av läget. En fjäder som svänger beskrivs av m⋅x′′(t)+k⋅x(t)=0\displaystyle m\cdot x''(t)+k\cdot x(t)=0, där m\displaystyle m är massan och k\displaystyle k fjäderkonstanten.

Sammanfattning

Andraderivatan visar hur lutningen ändras och därmed hur grafen böjer. Den används för att klassificera stationära punkter och för att hitta inflexionspunkter. Om testet inte ger svar avgör teckentabellen för förstaderivatan.

Testa att du förstått

Träna uppgifter i integraler för Matematik 3. Du får facit och förklaring direkt.

Träna på det här

Aktivera JavaScript för att använda formulär och interaktiva verktyg. Sidans innehåll och länkar kan läsas utan JavaScript.