Gymnasiet
Ma3
Kapitel 1.1

Algebra och polynom

Centrala verktyg i Ma3b/Ma3c för att förstå funktioner, modellering och mer avancerade matematiska metoder i naturvetenskap, teknik och ekonomi.

På den här sidan

Bakgrund

Algebra och polynom utgör en central del av matematiken i gymnasiets högre kurser. De är grundläggande för att förstå avancerade matematiska idéer och har praktiska tillämpningar inom flera områden.

Teori

1. Grundläggande algebraiska begrepp

  • Variabel: symbol som representerar ett okänt tal.
  • Konstant: fast numeriskt värde i ett uttryck.
  • Term: del av ett uttryck, till exempel en konstant, en variabel eller en produkt.
  • Koefficient: numerisk faktor i en term med variabel.

2. Definition av polynom

Ett polynom är en summa av termer där variabler upphöjs till icke-negativa heltalspotenser.

P(x)=anxn+an−1xn−1+⋯+a1x+a0P(x)=a_nx^n+a_{n-\nobreak 1}x^{n-\nobreak 1}+\cdots+a_1x+a_0

Här är an,…,a0\displaystyle a_n,\ldots,a_0 koefficienter och n\displaystyle n polynomets grad.

3. Grad av polynom

Graden är den högsta exponenten på variabeln:

  • 3x2+2x+1\displaystyle 3x^2+2x+1 har grad 2.
  • 5x3−2x+7\displaystyle 5x^3-2x+7 har grad 3.
  • 4x4+3x2−x+2\displaystyle 4x^4+3x^2-x+2 har grad 4.

4. Operationer med polynom

4.1 Addition och subtraktion

Kombinera termer med samma grad.

P(x)=3x2+2x−1Q(x)=2x2−x+3\begin{aligned}P(x)&=3x^2+\nobreak 2x-\nobreak 1\\Q(x)&=\nobreak 2x^2-\nobreak x+\nobreak 3\end{aligned}

Vid subtraktion byter alla termer i Q(x)\displaystyle Q(x) tecken, eftersom hela polynomet dras bort: −(2x2−x+3)=−2x2+x−3\displaystyle -(2x^2-x+3)=-2x^2+x-3.

P(x)+Q(x)=5x2+x+2P(x)−Q(x)=x2+3x−4\begin{aligned}P(x)+\nobreak Q(x)&=\nobreak 5x^2+\nobreak x+\nobreak 2\\P(x)-\nobreak Q(x)&=\nobreak x^2+\nobreak 3x-\nobreak 4\end{aligned}

4.2 Multiplikation

Multiplicera varje term i den första parentesen med varje term i den andra (distributiva lagen). Samla sedan termer av samma grad.

(2x+1)(x−3)=2x⋅x−2x⋅3+1⋅x−1⋅3=2x2−6x+x−3=2x2−5x−3\begin{aligned}&(2x+\nobreak 1)(x-\nobreak 3)\\&=2x\cdot\nobreak x-2x\cdot\nobreak 3+1\cdot\nobreak x-1\cdot\nobreak 3\\&=2x^2-\nobreak 6x+\nobreak x-\nobreak 3\\&=2x^2-\nobreak 5x-\nobreak 3\end{aligned}

4.3 Division

Polynomdivision görs med liggande stolen (långdivision) på samma sätt som division av tal. Om resten blir 0 är divisorn en faktor i polynomet.

5. Faktorisering av polynom

5.1 Största gemensamma faktor

6x2+12x=6x(x+2)6x^2+\nobreak 12x=\nobreak 6x(x+\nobreak 2)

5.2 Gruppering

x3+x2+2x+2=x2(x+1)+2(x+1)=(x2+2)(x+1)\begin{aligned}&x^3+\nobreak x^2+\nobreak 2x+\nobreak 2\\&=x^2(x+\nobreak 1)+\nobreak 2(x+\nobreak 1)\\&=(x^2+2)(x+1)\end{aligned}

5.3 Kvadratkomplettering

Lägg till och dra ifrån kvadraten på halva x-koefficienten, här (62)2=9\displaystyle \left(\frac{6}{2}\right)^2=9. Då bildas en jämn kvadrat enligt kvadreringsregeln.

x2+6x+5=(x2+6x+9)−9+5=(x+3)2−4\begin{aligned}&x^2+\nobreak 6x+\nobreak 5\\&=(x^2+\nobreak 6x+\nobreak 9)-\nobreak 9+\nobreak 5\\&=(x+\nobreak 3)^2-\nobreak 4\end{aligned}

6. Nollställen till polynom

Nollställen är de värden på x\displaystyle x som ger P(x)=0\displaystyle P(x)=0.

6.1 Kvadratiska ekvationer

För ax2+bx+c=0\displaystyle ax^2+bx+c=0 med a≠0\displaystyle a\neq0 gäller lösningsformeln:

x=−b±b2−4ac2ax=\dfrac{-\nobreak b\pm\nobreak \sqrt{b^2-\nobreak 4ac}}{2a}

6.2 Faktorsatsen

Om P(k)=0\displaystyle P(k)=0, alltså om k\displaystyle k är ett nollställe, så är (x−k)\displaystyle (x-k) en faktor i P(x)\displaystyle P(x). Det gäller också omvänt.

6.3 Rationella rötter (fördjupning)

Om polynomet har heltalskoefficienter och pq\displaystyle \dfrac{p}{q} är ett rationellt nollställe i förkortad form, så delar p\displaystyle p konstanttermen och q\displaystyle q den ledande koefficienten. Har den ledande koefficienten värdet 1 räcker det alltså att pröva delarna till konstanttermen.

7. Polynomekvationer av högre grad

  • Faktorisering, till exempel genom att bryta ut gemensamma faktorer eller gruppera termer.
  • Faktorsatsen: hitta ett nollställe genom att pröva, och dividera sedan bort motsvarande faktor.
  • Substitution, till exempel u=x2\displaystyle u=x^2 i ekvationer med bara jämna potenser.
  • Grafiska och numeriska metoder, till exempel digitala verktyg, när exakta lösningar är svåra att hitta.

8. Polynom och funktioner

8.1 Skärning med y-axeln

Grafen skär y-axeln i punkten (0; P(0))\displaystyle (0;\ P(0)). Värdet P(0)\displaystyle P(0) är konstanttermen, eftersom alla andra termer blir 0 när x=0\displaystyle x=0.

8.2 Skärningar med x-axeln

Grafen skär x-axeln vid polynomets reella nollställen.

8.3 Symmetri

Ett polynom med bara jämna potenser av x\displaystyle x (till exempel x4−5x2+4\displaystyle x^4-5x^2+4) är symmetriskt kring y-axeln, eftersom P(−x)=P(x)\displaystyle P(-x)=P(x). Varje tredjegradsfunktion är punktsymmetrisk kring sin inflexionspunkt, den punkt där grafen byter krökning.

8.4 Ändbeteende

För stora värden på ∣x∣\displaystyle |x| dominerar termen med högst grad. Den styr hur grafen beter sig långt ut åt höger och vänster.

Interaktivt polynomlabb

Operationer med polynom

Ändra koefficienterna i P(x)\displaystyle P(x) och Q(x)\displaystyle Q(x). Summan, differensen och produkten uppdateras direkt.

P(x)=3x2+2x−1P(x)=3x^{2}+\nobreak 2x-\nobreak 1

Koefficient för x2\displaystyle x^2: a2=3\displaystyle a_2=3

Koefficient för x: a1=2\displaystyle a_1=2

Konstantterm: a0=−1\displaystyle a_0=-1

Q(x)=2x2−x+3Q(x)=2x^{2}-\nobreak x+\nobreak 3

Koefficient för x2\displaystyle x^2: b2=2\displaystyle b_2=2

Koefficient för x: b1=−1\displaystyle b_1=-1

Konstantterm: b0=3\displaystyle b_0=3

Addera eller subtrahera koefficienterna för samma potens av x\displaystyle x:

P(x)+Q(x)=5x2+x+2P(x)+\nobreak Q(x)=5x^{2}+\nobreak x+\nobreak 2P(x)−Q(x)=x2+3x−4P(x)-\nobreak Q(x)=x^{2}+\nobreak 3x-\nobreak 4

Vid multiplikation multipliceras varje term i P\displaystyle P med varje term i Q\displaystyle Q. Exponenterna adderas, så två andragradspolynom ger högst grad 4:

P(x)⋅Q(x)=6x4+x3+5x2+7x−3P(x)\cdot\nobreak Q(x)=6x^{4}+\nobreak x^{3}+\nobreak 5x^{2}+\nobreak 7x-\nobreak 3

Nollställen med faktorsatsen

Undersök om 1, 2 eller 3 är nollställen till P(x)=ax3+bx2+cx+d\displaystyle P(x)=ax^3+bx^2+cx+d.

P(x)=x3−6x2+11x−6P(x)=x^{3}-\nobreak 6x^{2}+\nobreak 11x-\nobreak 6

Sätt in varje tal k\displaystyle k i stället för x\displaystyle x. Blir värdet 0 är (x−k)\displaystyle (x-k) en faktor.

P(1)=0 ⇒ (x−1) a¨r en faktorP(1)=\nobreak 0\ \Rightarrow\ (x-\nobreak 1)\ \text{är en faktor}P(2)=0 ⇒ (x−2) a¨r en faktorP(2)=\nobreak 0\ \Rightarrow\ (x-\nobreak 2)\ \text{är en faktor}P(3)=0 ⇒ (x−3) a¨r en faktorP(3)=\nobreak 0\ \Rightarrow\ (x-\nobreak 3)\ \text{är en faktor}

Exempel och tillämpningar

Exempel 1: Faktorisering och nollställen

Uppgift: Faktorisera P(x)=x3−6x2+11x−6\displaystyle P(x)=x^3-6x^2+11x-6 fullständigt och bestäm polynomets nollställen.

Exempel 2: Ekvation av fjärde graden

Uppgift: Lös ekvationen x4−5x2+4=0\displaystyle x^4-5x^2+4=0.

Exempel 3: Polynomfunktion och graf

Uppgift: Bestäm grad, skärning med y-axeln, nollställen och ändbeteende för f(x)=x3−3x2−4x+12\displaystyle f(x)=x^3-3x^2-4x+12. Jämför med grafen.

Vanliga misstag

  • Glömma att polynom endast har icke-negativa heltalspotenser.
  • Förväxla polynomets grad med antal termer.
  • Teckenfel vid addition/subtraktion av polynom.
  • Förväxla nollställen med y-skärning.
  • Tro att grad n\displaystyle n alltid ger exakt n\displaystyle n reella nollställen.

Vanliga frågor

Tips för att bemästra algebra och polynom

Studietips

  • Visualisera polynom med grafer och koppla koefficienter till formförändringar.
  • Börja ofta med faktorisering för att förenkla problemet.
  • Utnyttja symmetri, ändbeteende och teckenstudier vid analys.
  • Träna stegvis: linjärt och kvadratiskt först, sedan högre grad.
  • Koppla algebraiska steg till geometri och funktionstolkning.

Testa dig själv

Testa dig själv: Algebra och polynom1/3

Vilket uttryck är ett polynom?

Testa att du förstått

Träna uppgifter i algebra för Matematik 3. Du får facit och förklaring direkt.

Träna på det här

Aktivera JavaScript för att använda formulär och interaktiva verktyg. Sidans innehåll och länkar kan läsas utan JavaScript.